lördag 11 juli 2020

Pergolan


Lever man i "rådjursland" är rosor ofta något man bara kan drömma om. Mina första försök bestod i en entré kantad med 'Nina Weibull'-rosor, som knopparna försvann på precis innan blomning så gott som varje år. Det var inte riktigt vad jag tänkt mig och rosorna byttes ut mot något annat.

Nästa försök var en buskros, som jag tror är en 'Maiden's blush' och den lyckades få behålla några blommor, särskilt de som satt lite högre upp... medan de i utkanten, längre ned försvann när rådjuren passerat förbi.

Rosa 'Maiden's Blush'?

Tanken slog mig att det kanske skulle bli ännu bättre med någon klätterros, som kunde få lite höjd och därmed blomma utan räckhåll för de hungriga rådjuren. En liten 'Lykkefund' planterades och efter att ha blivit skyddad med nät så att den kommit igång, satte den fart att växa... och växa...långt mer än jag trott skulle vara möjligt. Det smala armeringsnät jag satt upp för den att klättra i blev för litet. En stolpe sattes på andra sidan om gången där rosen var planterad, men det snöre vi satt upp för att hålla den uppe mellan nät och stolpe tyngdes snabbt ned av rosen.
 
 
Så åkte min dotter och jag till Nice och gick på rosfestival på Villa Ephrussi de Rothschild. Begäret efter fler rosor var väckt. En klätterros som behövde mer stöd och önskan om fler rosor... kanske en pergola? Inte en pergola som var tänkt att sitta i, det fanns inte plats för det just där 'Lykkefund' växte, utan en pergola över en gång. Tyvärr skulle det innebära att ena öppningen av pergolan fick lov att mynna mot vår skräpsamlingsyta, och att ett halvstort körsbärsträd delvis kommer att byggas in. Men så fick det bli och bygget sattes igång.
 

För att passa gången behövde pergolan vara svängd och det tog ett tag att lista ut hur det skulle gå till men skam den som ger sig. Till slut var pergolan klar.
 
 
'Lykkefund' fanns ju redan på plats i ena änden, men nu skulle fler rosor planteras och efter lite funderande bestämde jag mig för 'Valdemar', 'New Dawn' och 'Keith Maughan'. 'Valdemar' till öppningen mot skräpytan. 'New Dawn' och 'Keith Maughan' för två av stolparna i mitten av pergolan.
 
 Rosa 'Valdemar', som ännu så länge bara blommar nere vid marken

Det främsta kriteriet var inte för starka färger, pergolan är placerad i en del av trädgården med en diskretare färgskala och jag ville inte att rosorna skulle sticka ut. 'Valdemar' kanske hamnar på gränsen till "för stark" färg men de otroligt positiva omdömena som dök upp om den när jag läste om olika rosor, fick mig på fall. Sen ville jag ha några som blommade under en längre tid, och andra som blommade överdådigt men kanske inte så länge. 'New Dawn' och 'Keith Maughan' står för det förra och 'Lykkefund' och 'Valdemar' för det senare.

 Rosa 'New Dawn', snart uppe i pergolans tak

Rosa 'Keith Maughan', en taggig skönhet

Med erfarenhet från 'Lykkefund', som står på pergolans södersida och gärna vill växa iväg från pergolan, planterades de nyinköpta rosorna på pergolans norrsida, så att de ska söka sig upp över pergolans tak mot söder. 'New Dawn' Har nu tagit sig upp till pergolans övre del, medan de andra två har kommit halvvägs.
 
Rosa (Helenae) 'Lykkefund', som efter regnet döljer pergolans entré. 

 Vid en del av pergolans andra stolpar har jag satt olika typer av klematis och förhoppningvis kommer de och rosorna snart klä in pergolan. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Fröerna jag gärna sår

— Jaha, är det dags nu igen? var familjens kommentar till att sålådan ställdes fram mitt på bordet en dag för någon vecka sen. Vana som de ä...