Höstflytt och vårlök

"Gör om, gör rätt" är något som är vanligt förekommande i min trädgård. Den här gången gällde det rosenträdgården som jag planterade för två år sedan (läs här). Soligt läge, bra jord och en fungerande sprej mot rådjur gjorde att allt såg bra ut. Framför mig såg jag mängder av rosor i en härlig mix. 

Det jag inte såg var vad som var mellan mig och rosorna, köksträdgården och vad det innebar. Rosorna hann inte ens visa upp sig innan jag bestämde mig för att hägna in köksträdgården m h a armeringsnät för att hindra rådjuren från att tugga i sig alla grönsaker. För att ytan skulle fungera praktiskt fick även rosorna lov att hägnas in och med tanke på rådjurens kärlek till rosknoppar såg jag det som en toppenidé. Nu skulle jag ju t o m slippa spreja.

Armeringsnät är ganska diskret men däremot ser en köksträdgård ser inte alltid så kul ut. Så för att få en vackrare avgränsning mot gräsmattan dröjde det inte länge innan jag hade gjort en plantering utanför armeringsnätet. Perfekt plats för dahlior eller andra lite högre perenner. Men också ett effektivt hinder från att se rosorna. Enda möjligheten att se dem var om jag gick in i inhägnaden.

Innanför stängslet, bakom dahliorna gömmer sig rosenrabatten. Visserligen skyddade från rådjuren men också från att synas utifrån. Bilden är från dahliablomningen 2021, i år var blomningen väsentligt sparsammare men plantorna lika höga.

Under sommaren har jag funderat på hur jag ska kunna njuta av rosorna på ett bättre sätt. Att ha rosor som jag inte ens ser känns ju inte optimalt. Samtidigt fick årets erfarenhet av dahlior, som dröjer med att blomma eller inte blommar alls, mig att fundera på hur bra det är att ha en hel plantering dedikerad till dahlior. När jag håll på att gräva upp dahliorna trillade poletten ner...

Jag blandar dem förstås, d v s några av rosorna får flytta ut utanför stängslet och antalet dahlior får bli mindre. Vanligtvis kommer rosorna igång lite tidigare än dahliorna och tar sen en liten paus. Om dahliorna sköter sig så tar de över blomningen och sen får de skina tillsammans genom sensommaren. Skulle dahliorna vägra, så har jag även säkrat upp med en syrenhortensia längs ena sidan.

Två rosor, 'Alchymist' och 'Crown Princess Margaretha', är numera planterade nära armeringsnätet och ska förhoppningsvis klättra upp och bilda en skärm framför köksträdgården. Att 'Crown Princess Margaretha' gärna klättrar visste jag inte när jag köpte henne, men det har hon visat genom att skicka upp långa skott längs stängslets bakre sida. Med sin nya placering får hon en bättre chans att visa vad hon går för.

'Alchymist' och 'Crown Princess Margaretha'

Den tredje rosen har fått en lite mer framskjuten placering i planteringen och kommer flankeras av dahlior och blomma mot en bakgrund av höga, rosaröda temyntor. Blommar den som den gjort i år så kommer jag bli mer än nöjd. 

'The Queen of the Musks'

För att knyta an till veckans tema på TrädgårdsFägring så är det också här jag så småningom kommer att plantera de flesta narcisser jag beställt i år. 'Obdam', 'Manly', 'Salome', 'Cheerfullness', 'Thalia', 'Waterperry' och 'Mount Hood', alla i vita eller mjukt gula toner.

Till att börja med sätter jag narcisserna i krukor, låter dem stå frostfritt till efter jul då de åker ut i kylan. När våren kommer och jag ser var och hur många gamla lökar som kommer upp, kompletterar jag med de krukodlade. Blir det några över så får de pryda entrén.

Annars har jag varit sparsam med lökinköpen i år. Utöver narcisserna är det bara två sorters tulpaner jag skaffat till de två stora lerkrukorna jag ser från köksfönstret. Minns att det var någon rosa och någon vit, båda enkla och tidigblommande. Sortnamn? Ingen aning, planteringen gick fort och minnet är kort.

Tulpanfägring våren 2022

Fortfarande finns det rosor kvar innanför stängslet och jag får fundera vidare på var de kan trivas och synas bättre. Rätt vad det är kommer jag på det.

Allt gott!

Höstsysslor i trädgården

Trädgården visar upp sig från sin bästa (höst-)sida. Härliga dagar med växelvis grått molntäcke och klarblå himmel och temperaturer som skiftar därefter. Dagar som gjorda för att vara ute och pyssla med det som hör hösten till. Det är en utmaning att klä sig rätt och jag sätter på mig alldeles för mycket kläder som sen får skalas av lager för lager när jag fått upp farten eller när solen tittar fram. 

Än så länge sitter de flesta löven kvar och en av favoritsysslorna under hösten, att räfsa löv, får vänta. Under tiden finns det annat som är skönt att klara av och jag har gjort mitt bästa för att ta tillvara på dagarna.

En del av den nedre trädgården. Några träd och buskar har redan släppt sina löv medan andra precis håller på att få fina höstfärger. 

Äntligen är alla dahlior som ska få chansen att klara sig till nästa vår uppgrävda och nerpackade. I år testar jag att lägga dem med lite torvmull i papperspåsar avsedda för kompostering som sedan packas i vanliga papperskassar. En del har jord kvar mellan knölarna medan andra var lite mer städade. Vi får se vilka som klarar sig bäst men eftersom de, som sagt, är på tok för många så vågar jag chansa.

'Silent Night', en av de dahlior som packats ner.

Dammen har blivit ompysslad inför vintern. Pumpen måste stängas av och vissa delar ställas frostfritt. Ett misstag förrförra året lärde mig att stänga av pumpen innan nätet som ska hindra löv från att sjunka ner i dammen läggs på. Risken är annars att vattnet som rinner i bäcken hindras av löv som stoppats upp av nätet och att dammen töms. Men nu är pumpen avstängd och nätet på plats.

Löven har börjat samlats i nätet som täcker dammen.

Våren och hösten är kompostens tid i min trädgård. Däremellan är jag lite dålig på att ge den den uppmärksamhet som behövs även om den hela sommaren fylls på med det jag rensar ut ut planteringarna. Avsaknad av vattning och vändning gör att förvandlingen till jord går sakta, men hur bra ambitioner jag än har i början av året så hamnar det i skymundan.

Även om jag misstänker att det var i senaste laget. så har den i alla fall grävts om nu. Äldre kompost har flyttats över i ett av kompostfacken i väntan på våren. I de två andra facken ligger färskare, nyflisat material från dahliorna och de buskar som beskurits under sensommaren. Så småningom kommer de löv jag inte tycker behövs i planteringarna kanske också hamna här. 

En kraftig dahliastjälk på väg att bli flisad. 

Vattentankarna som vi har för att samla vårens smält- och regnvatten har tömts på det vatten som inte behövdes till trädgården i år och vattenslangarna har rullats ihop och ställts undan. Nästa år hoppas jag på att kunna lägga ut permanenta vattenledningar längs planteringarna så jag slipper dra slangar över hela tomten. Med kopplingar på ett antal strategiska platser hoppas jag sen på att kunna nå alla växter med hjälp av en enda slang. Vilken lycka.

De växter som stått på tillväxt eller väntat på rätt plats antingen planterats eller flyttats in i växthuset i väntan på nästa år. Bland dem ett spontaninköp som ger mig lite dåligt samvete. Det är ett rostvin (Vitis coignetiae 'Eminens') som har en fantastisk höstfärg men som jag inte har lyckats hitta rätt plats för så nu får den tillbringa en andra vinter i kruka. 

Sen har lite praktiska saker som robotklipparen och andra maskiner ställts undan. Kvar på listan för hösten finns, förutom löven, den sedvanliga flyttkarusellen av några växter som hamnat fel eller som behöver flyttas till förmån för annat. 

Jag börjar känna mig nöjd. Kanske framför allt med att jag också kommit ihåg en av de allra viktigaste höstsysslorna, att njuta av trädgården.

Vildvin, vanlig rönn och papegojbuske längs trappan ned.

Allt gott!

Sommarblommor som levererat

Det blev en paus, både för mig och trädgården. Efter en intensiv inledning och trädgårdsvisning i början av sommaren tog det stopp. Rosorna hade ett kort sommarflor medan dahliorna inte riktigt kom igång med blomningen förrän stora delar av augusti hade passerat. Eftersom det mesta jobbet var gjort inför visningen tog jag ledigt, om man bortser från en del vattning och passade på att göra en del annat.

Men nu har det blivit höst och efter en gråmulen inledning har de senaste dagarna varit fantastiska. Jag har ägnat mig åt att städa ur planteringarna inför vintern. Lite tidigt kanske men jag kommer inte ha så mycket tid för trädgården i november så det måste göras nu. Inte för att jag gör så mycket, förutom att gräva upp dahlior, rycka ogräs och eventuellt ta bort några gamla sommarblommor. Det mesta får stå kvar tills i vår.

Dahliorna ska ner i källaren för vinterförvaring efter en ganska medioker dahliasäsong där flera saker gjort att blomningen inte på långa vägar nådde upp till förra årets. Utöver att de var sena med att sätta knopp  bestämde sig rådjuren plötsligt och helt oväntat för att dahliaknoppar var en delikatess och jag snuvades på mängder av blommor.

Tack vare att jag har alldeles för många olika sorters dahlior räckte det ändå till en hel del buketter, både för det egna bordet och att ge bort till andra. Precis som förra året fascinerades jag över hur bra de går att kombinera både med varandra och andra. Få sommarblommor bjuder ju på en lika stor variation som dahlior och varje ny sort som slog ut blev utnämnd till "den finaste", åtminstone för stunden innan nästa slog ut. 

Två dahlior som lyckades blomma fint, 'Bonanza' och 'Waltzing Mathilda'

 

'Totally Tangerine'

'Café au Lait' men med en normal blomma och en starkt rosa, båda på samma stjälk. 

Baksidan av att ha för många olika sorter är att man till slut måste begränsa sig och till nästa år är det köpstopp på dahlior. De som klarar vinterförvaringen är de som kommer bli nästa års "den finaste".

Till skillnad från dahliorna får rosenskärorna står kvar till dess att frosten tar dem och de passar på att tacka genom att fortsätta blomma för fullt. En kort period i somras hade de ohyra men det svalare vädret i kombination med mer regn har gjort att ohyran försvunnit och de ser nu fräschare ut än någonsin. 

De tillhör de sommarblommor jag sår varje år och brukar dessutom dyka upp som självsådder lite här och där. I år valde jag att så lite färre varianter och den vackra 'Double Click Snow Puff' är den som blev årets bästa. Den är knappa metern hög och blommar med blommor som har lite olika utseenden, en del nästan enkla och andra tydligt dubbla. 

Rosenskära, Cosmos 'Double Click Snow Puff'

Det är ju också kul att prova nya sorter och i år var praktvädd, Scabiosa, en av dem jag sådde för första gången. De hamnade av misstag i framkanten av en plantering och blev nästan meterhöga vilket kanske var lite tokigt men de var lätta att så och blommade både rikligt och länge. Dessutom var de fina i buketter, både som blommande och som fröställningar och rådjuren lät dem vara ifred så de kommer sås igen nästa år men få en mer genomtänkt placering.

Praktvädd, Scabiosa atropurpurea 

Sommarblomman som blev årets favorit var en sommarrudbeckia. Den så populära 'Sahara' sådde jag förra årets och den visade sig komma igen efter vintern som för så många andra. Nu håller jag tummarna för att även 'Goldilocks, som jag sådde i våras, ska övervintra. Om jag varit lite ambivalent till 'Sahara' så har 'Goldilocks' tagit mig med storm med sin fina varmgula färg. Den är hållbar i buketter,  har blommat oavbrutet från juli och kommer säkert hålla på till frosten tar den. ´

Sommarrudbeckia, Rudbeckia hirta 'Goldilocks'

Fröer för nästa års sådder är redan införskaffade och bland dem fler av 'Goldilocks' för att vara på säkra sidan. Fröer till ytterligare en sommarrudbeckia, 'Amarillo Gold', klickades hem såväl som rosenskäran 'Apricotta' och dagögat 'Bleeding Hearts'. När mörkret tar över är det skönt att se fram emot nästa vår.

Allt gott!