Trädgårdsrunda - vårens sista dag

Trädgården blir alltmer lummig och grön i takt med att våren nu övergår i försommar. Vårsysslorna är avklarade och regnet som kommit i omgångar den senaste tiden ger trädgården lite extra fart även om det gärna får regna lite till. Jag borde vara van men fascineras varje år över att det går så fort från den tidiga vårens glesa planteringar till ett överflöd av grönska. 

Tiden har runnit iväg och inspirationen till inlägg varit knapp men för att inte helt komma av mig bjuder jag på lite bilder från trädgården så här på vårens allra sista kväll. Det vore ju synd att "vårstäda" trädgården och behålla resultatet för mig själv så välkommen med på en trädgårdstur.

De dagliga trädgårdsturerna börjar nästan alltid i en ganska ny del av trädgården, den del jag kallar skrevan. Namnet kommer av att det är en sänka i berget som skiljer vår tomt från vår granne. Tidigare växte jätteslide i hela skrevan men jag försöker istället skapa en varierad lundmiljö där. Jätteslidet håller inte riktigt med mig utan gör ideliga försök att återta platsen.

Vyn mot entrén och huset från skrevan.

Den vackra magnolian 'Sunsation' har precis börjat blomma nedanför berget på ena sidan av skrevan.

Jag försöker hålla marken i skrevan ganska bar för att lättare se när jätteslidet sticker upp nya skott.

Skrevan avslutas med en brant sluttning ner mot tomtens nedre del och i den sluttningen har jag placerat stora stenar i något man kanske kan kalla en naturtrappa. Här gäller det att titta var man sätter fötterna. Trappan leder ner till en undanskymd del av trädgården, bakom bastun. 

Spaljén bakom bastun täcks så småningom av klemaris 'Paul Farges'. Det gröna som klättrar i den bortre änden är ett blåregn. Häggmispelhäcken till höger gränsar mot grannens gräsmatta.

Så här färggrannt är det vid sidan av bastun just nu. Ett gullprakttry som precis börjat blomma, två rododendron (R. 'Scintillation' och R. makinoi) samt lönnen 'Bloodgood'.

Underligt nog brukar jag vända här och gå upp igen för att ta mig till lunden bakom berget, som ligger på andra sidan av entrén. Kanske för att stigen genom lunden bakom berget leder mig ner till andra sidan av trädgårdens nedre del och att jag då kan ta trappan upp till huset utan att missa någon del. 

En ganska osmickrande bild av lunden bakom berget men den enda jag tagit av rosenapeln som blommar så fint nu. 

Samma kombination av rododendron även här, R. 'Scintillation' längst bort och en R. makinoi närmast i bild. Lönnen heter 'Beni Kawa' och den ser ut att ha bestämt sig för att trivas efter viss tvekan.

Ett stort treblad som varje år ger mig tre blommor, varken fler eller färre.

De blyga blommorna på det egensådda fotbladet får man böja sig ner om man vill se.

En av mina favoritvyer i trädgården, just nu blommar en magnolia precis bredvid men eftersom den är skarpt rosa (M. 'Susan' troligen) fick den inte vara med på bild.

Sen verkar jag inte ha tyckt att det fanns så mycket att se just nu förrän man kommer in i lunden som ligger nere i trädgården. Här är miljöerna lite mer "mogna" och man är omsluten av växtlighet nästan överallt.

Förra året blommade inte fjärilsazalean, R. vaseyi, alls och jag trodde att den kanske stod för mörkt men i år har den riktigt många blommor så den verkar trivas trots allt.

Senblommande narcisser och lunddocka.

Slänten om man tittar på den inifrån lunden. I slänten blommar rododendron R. 'Silbervelours', magnolian 'George Henry Kern' och kaukasisk förgätmigej. I förgrunden rosa fänrikshjärta.

Marktäckare i den del av lunden som gränsar till gräsmattan.

Gräsmattan korsas snabbt med dammen och pergolan som mål. Dammen är full av grodyngel och jag väntar otåligt på att de ska utvecklas till grodor. Brukar missa sista fasen och istället upptäcka att alla yngel rätt vad det är bara är borta. I år hoppas jag hinna med lite bättre.

Dammen börjar bäddas in i växter, både i och runt omkring, men ännu så länge har näckrosorna inga blomknoppar. Tror det varit lite för kyligt.

Den rödbladiga fliklönnen breder ut sig mer och mer. För några år sedan var älgen på besök och bröt av toppen och efter det verkar den inte vilja bilda en ny topp.

Bakom dammen, längs pergolan är ytterligare en lundplantering.

I andra änden av pergolan finns inget kul att se för där är familjens båt, kompost och en massa skräp. Så jag vänder om och går upp till huset för en kopp kaffe. 

Alpklematis, Clematis alpina

Uppe vid huset blommar kirgislök och trädgårdsiris.

Allt gott!

 

En vild vildtulpan

Under de senaste åren har smala grågröna tulpanblad blivit allt fler och dessutom har de spridit sig över en allt större yta i en av mina planteringar. Ytterst sällan har jag sett några blomknoppar och än mer sällan har någon lyckats blomma eftersom rådjuren har hunnit före. Men jag hade ett svagt minne av gula blommor.

Eftersom tulpanblad i sig inte är särskilt upphetsande gjorde jag vid något tillfälle ett halvhjärtat försök till att minska antalet plantor och upptäckte då anledningen till att den utökar sitt territorium varje år. Olikt de "vanliga" tulpanerna som bildar sidolökar så sprider vildtulpanen, Tulipa sylvestris, sig med hjälp av underjordiska utlöpare, s k stoloner.  

Jag ville inte gräva upp alla vårlökar i planteringen i jakt på utlöparna och gav därför upp tanken på att försöka få bort den, bladen skulle ju ändå vissna ned i samma takt som de andra lökarnas. Sen dess har den spridit sig än mer och jag tror till och med att jag hjälpt till med att sprida den till en plantering intill genom att att peta ner några lökar som kommit upp när jag planterat något annat.

Förra året gick jag lov att flytta en stor buskpion från planteringen vilket gör att solen når ner till jorden på ett annat sätt än tidigare och i år har vildtulpanen bestämt sig för att blomma. Inte bara med en utan ett tiotal små, vackra, gula blommor. Skyddade av julrosor men för säkerhets skull också sprejade för att rådjuren inte ska vilja äta dem. 

En vildtulpan, Tulipa sylvestris som blommar i skydd av julrosor.

Och fler knoppar som väntar på att slå ut.

Håller tummarna för att planteringen inte blivit för solbelyst för julrosorna och funderar på om jag inte ska hjälpa vildtulpanen lite med att sprida sig till de mer vilda delarna av trädgården där den passar än bättre. Det är ju ingen brist på lökar att flytta i så fall.

Allt gott!