Det tog ett tag men i år har den blivit stor nog att vilja blomma, skogsalpklockan Soldanella montana.
Den såddes vintern 2016 och grodde fint samma vår. Att den inte blommar förrän nu beror nog mest på att min trädgård inte är gjord för små skönheter med speciella krav. I väntan på beslut om var jag skulle sätta den fick den leva undanskymd i en liten kruka. Förmodligen var risken större att den dött i sin kruka än att den hamnat fel i trädgården, men lyckligtvis var den segare än så.
För två år sedan, när jag gjorde iordning en ny del av trädgården (Bakom berget) hittade jag platsen jag letat efter och skogsalpklockan fick sitt egna krypin. Skyddad från sol i princip hela dagen, möjligen nås den av dagens sista strålar, och med regnvatten som rinner ner längs berget men utan att stå kvar. Här verkar den trivas riktigt bra och i år så var det då dags.
En liten skönhet som förhoppningsvis sätter frö och sprider sig på platsen.
Allt gott!