torsdag 28 januari 2021

Bristande karaktär - eller bara trädgårdslängtan?

I maj och juni varje år lovar jag mig själv - dyrt och heligt - att inte så så mycket frön kommande år och att mängden dahlior ska begränsas. De nakna ytorna i trädgården är inte så stora så konkurrensen är hård.

I januari varje år bryter jag löftena jag givit mig själv. Möjligheterna till trädgårdsarbete är begränsade och istället tittar jag på YouTube-filmer, läser bloggar och tidningar/böcker om trädgård. I januari flödar tipsen om olika sommarblommor och vackra dahlior och överallt finns fina blommor som jag genast faller för eller lockande miljöer som jag vill efterlikna och jag skaffar fler fröer.

Har jag då möjlighet att plantera allt det jag sår? Eller plats för alla dahlior? Nej och i maj-juni så kommer jag, återigen, lova mig själv att inte göra om samma sak nästa år.

Men fram till dess ska jag njuta av att så olika sommarblommor (och grönsaker och perenner men det är en annan historia) och driva dahlior i krukor i växthuset. Snart är det februari och då kan jag med gott samvete så de fröer som (jag tror) tar längst tid på sig innan de kan planteras ut. Förhoppningsvis kan jag sen redan i mars flytta ut dem till växthuset för att starta nästa omgång inomhus i värmen. Odlingsstationen står redo och lamporna är redan satta på timer för att hålla liv i lite kryddor till köket.

I februari ska tre olika minipetunior sås; 'Kabloom Light Pink', 'Kabloom Cherry' och 'Kabloom Jeans'. Tre olika flockblomstriga; tandpetarsilja 'Green mist', blomsterkörvel och (florist-)dill 'Mariska'. Tre olika tobaksblommor; klocktobak, narcisstobak och (egna frön från en) blomstertobak 'Appleblossom'. Och så sommarljus, axamarant 'Flamingo Feather' och till sist en rödbladig hibiskus. Tyvärr är de flesta köpta från fröfirmor som inte har bilder på sina påsar så jag kan bara bjuda på bilden av blomsterkörvel som jag sådde även förra året.

Blomsterkörvel, Orlaya grandiflora

Mars bjuder på tre olika salvia; Daggsalvia 'Blue Bedder', Silversalvia 'White Birds' och praktsalvia 'Lighthouse Purple'. Lejongapsmix och 'Orange Wonder', sommaraster 'Duchesse Apricot', stor vaxblomma och ricin 'Carmencita Bright Red'. Förra årets mest omtalade rudbeckia SAHARA men även 'Goldilocks'. Lika lite bilder på de här fröpåsarna så det blir två av förra sommarens favoriter som får representera mars.

Praktsalvia, Salvia 'Lighthouse Purple'

Stor vaxblomma, Cerinthe major 'Purpurascens'
I april hoppas jag kunna så lite fröer i växthuset och de flesta av dem kan jag egentligen så direkt ute men jag hoppas på lite tidigare blomning genom att så dem i pluggbrätten. Rosenskära 'Cupcakes Blush', 'Sonata mix', Early Vega White', 'Daydream', 'Rubenza' och eventuellt 'Xanthos' (som jag blivit lite besviken på tidigare). Ska för första gången så zinnia och har valt 'Queen Red Lime', 'Queen Orange Lime', 'Sunbow Purple', 'Double Raspberry Ripple' och 'Envy'. 

Rosenskära, Cosmos 'Rubenza'

I april är också tanken att dahliorna ska stoppas i jord, inte ute men i växthuset. Förra året hade jag dem i ett provisoriskt kallväxthus, ståendes direkt på marken vilket inte fungerade särskilt bra så i år får de bo på en bänk så jag har bättre koll på dem. Jag har precis kollat så att de gamla dahliaknölarna mår bra i källaren och beställt fler för att ersätta de som inte klarade sig förra sommaren. 'Penhill Watermelon', 'Big Brother', 'Seniors Hope', 'Wizard of Oz', 'Natalie G', 'Molly Raven', 'Fashion Monger' och 'Rip City' är några av dem jag beställt. En favorit från förförra sommaren men som kom igång sent i somras får representera dahliorna jag kommer leta plats till.

Dahlia 'Otto's Thrill'

Nu har jag i alla fall givit mig ett nytt löfte och det är att inte så så många frön av varje sort och att inte dela de gamla dahliaknölarna i flera bitar. Kanske ökar det mina möjligheter att inte ångra mig alltför mycket i maj....

Inser att detta passar in på veckans tema 'I vår, då ska jag...' på Trädgårdsfägring och länkar dit.


Allt gott!

onsdag 20 januari 2021

Ett grått inlägg med lite färg

Med några få dagars undantag har vintern varit grå och lusten att ta en promenad i trädgården kanske inte riktigt är lika stor som vanligt. Men skam den som ger sig, duggregn men med kameran i beredskap tog jag mig en tur i alla fall. Och det finns ju saker som är fina trots det tråkiga vädret.

Aldrig är väl ormhasseln lika fin som under vinterhalvåret, när de nakna, krokiga grenarna exponeras. Allra finast är den egentligen när det snöat lätt och snön har lagt sig på grenarna men då kom inte kameran fram. Vi får väl se om det blir fler tillfällen. Det silvergröna i bakgrunden är liten korkgran med silvriga barr.

Rödbladig ormhassel, Corylus avellana 'Red Majestic'

När det är så här lite snö så klarar de vintergröna sockblommorna av att visa bladen. Den här får så småningom bärnstensgula blommor och vårens nya blad är lätt orangerödspräckliga. 

Sockblomma, Epimedium 'Amber Queen'

Korallkornellens röda grenar lyser trots det gråa vädret och högre upp i naturstenstrappan ger de bruna undersidorna på rododendronen fin kontrast till de mörkt gröna bladen. Den japanska buskroslingen får röd nytillväxt under våren-försommaren.

Korallkornell, Cornus alba 'Sibirica',  Rhododendron 'Teddy Bear' och japansk buskrosling, Pieris japonica 'Mountain Fire'
Munkhättans blad sticker upp lite här och där i trädgården. Just det här beståndet är det enda som blommat hos mig och jag brukar sprida fröna till nya områden i lunden. Bladen är dekorativa och kommer först till hösten och försvinner i samband med att den blommar på försommaren. Kvar blir blomkolven där bären är skarpt orange som mogna. Den är giftig men koltrastarna verkar gilla bären och hjälper till med spridningen.


Skogskornellern 'Midwinter Fire' har grenar som går från ljust orange till starkare mot topparna och sticker upp mellan olika vintergröna växter i ett hörn av lunden. Förutom rododendron växer japansk starr, julrosor, gamander och sockblommor runt kornellen.

Skogskornell, Cornus sanguinea 'Midwinter Fire' sticker upp sina grenar bland vintergrönt.

I år har flera av trädgårdens magnolior många knoppar och förhoppningsvis blir vårvintern snäll utan sen vårfrost som kan skada blommorna. Det här är 'Wildcat' som blommar med dubbla vita blommor till våren.

Hybridmagnolia, Magnolia x loebneri 'Wildcat'

Avslutningsvis en bild från morgonpromenaden i söndags när solen sken och det var närapå vindstilla. Vintern är inte så dum ändå.



Allt gott!

tisdag 19 januari 2021

Året som gick - 2020 fjärde kvartalet

Fortsättning - 2020 fjärde kvartalet  (första kvartalet finns här) (andra finns här), och (tredje här)

OKTOBER - DECEMBER

Höst och nere vid dammen hade strimlönnen börjat skifta till guldgula färger. Ibland glömmer jag bort hur vackert det är med de gula färgerna under hösten, men den här lönnen och en stor asp som står vid vår infart påminner mig.

Strimlönn, Acer tegmentosum 'White Tigress'

Jag kunde se spår av rådjursbesök i trädgården igen och insåg att jag glömt bort att spreja med Trico-graden. Hela sommaren hade jag mer eller mindre varit förskonad men nu visade det sig att rådjuren inte alls glömt bort var det fanns godsaker. Ser ibland att man beskriver funkior som rådjursresistenta vilket inte stämmer med mina erfarenheter.

Avätna funkia-blad efter att rådjuren passerat. De röda bladen tillhör en ung perukbuske, Cotinus coggyria 'Royal Purple'

Dahliorna verkade obekymrade om att hösten var i antågande och blommade på för fullt. Än hade vi inte haft någon frost och det skulle dröja länge än. Några som uppskattade det var insekterna som passade på att njuta.

Matkö till en frösådd dahlia från 'Bishop's Children' frön.

Dahlian 'Nicholas' och den frösådda 'Bishop's Children' tillsammans med Miscanthus sinensis 'Malepartus'

En liten kämpe som under året jobbat sig in i mitt hjärta, en frösådd koreansk berberis som stoppats ned bland ogräs i utkanten av trädgården, visade upp sina fina höstfärger. Nästa år ska jag måna om den lite bättre så kanske den sätter fart att växa.

En ung Berberis koreana

Mot slutet av månaden hade flera buskar nere i lunden också bestämt sig för att det var höst, liksom träd och buskar vid dammen.

Stor häxal, Fothergilla major och blodolvon, Viburnum sargentii 'Onondaga' lyser upp lunden.

Ullungrönn, Sorbus ulleungensis 'Dodong' och upplysta blad av sköldbräcka, Darmera peltata.

November och en liten höstkrokus, som hamnat mitt i en nyplanterad buxbomshäck, gjorde sig beredd att blomma i höstsolen. Ett kronblad hade böjts lite fel och lämnat en glugg för en insekt som såg till att förse sig.
Höstkrokus, Crocus speciosus.

Nere i en nyare del av lunden hade lärkträdets gyllene barr bäddat åt julrosorna och andra växter som alla kommer att stå gröna tills i vår. 


I mitten av november tyckte trollhasseln att det var dags att försöka öppna sina blommor, men valde sen att stanna upp över vintern.

Hybridtrollhassel, Hamamelis x intermedia 'Barmstedt Gold'

December och den lilla koreanska berberisen hade släppt sina blad och visade nu stället upp sina fina grenar, som hade små stjärnor vid varje bladärr. Så passande!

Berberis koreana

Och en del växter påminde om att det kommer en ny vår så småningom. Kejsarolvonet nere i lunden blommade sedan november och dvärgcyklamen hade skickat upp sina blad (och i vissa fall även blommor) på flera håll i trädgården.

Kejsarolvon, Viburnum farreri

Dvärgcyklamen, Cyclamen coum 

Nu är det bara att vänta på våren 2021. Allt gott!










































Ännu hade dahliorna långt ifrån givit upp och de skulle blomma länge denna milda höst. Än så länge hade vi inte haft någon frost och allt som allt blev det två frostnätter innan året var slut. Insekterna klagade inte utan tog tillvara på tillfället.

Matkö på en Dahlia från 'Bishop's Children'-frön

Dahlia 'Nicholas' och en frösådd 'Bishop's Children' som sträcker sig upp mot Miscanthus sinensis 'Malepartus'

Efter en säsong med väldigt lite rådjursbesök i trädgården hade jag kanske blivit lite slarvig med att spreja med Trico-garden. Det straffade sig snart och på alltfler ställen kunde jag se spåren av att de inte på något sätt glömt bort var det finns godsaker. Funkior sägs ofta vara rådjursresistenta, vilket inte alls stämmer med min erfarenhet.
I branten hade rådjuren kalasat på några av mina funkior. Den rödbladiga busken är en ung perukbuske, Cotinus coggyria 'Royal Purple'

söndag 17 januari 2021

När allt blir som vanligt igen

är veckans tema på Trädgårdsfägring 

Så... vad är då vanligt? Att resa? Besöka trädgårdar? Ja kanske.

Under ett antal år har min man och jag åkt till England någon vecka under våren. Jag främst för att titta på trädgårdar och han främst för att spela golf. Han går tålmodigt vid min sida i trädgårdarna och jag gör mitt bästa för att träffa bollen när vi är på golfbanan. En perfekt kombination och framför allt har vi en fin tid tillsammans.

Förra årets planerade resa fick, av förklarliga skäl, ställas in och än är det lite tidigt att boka en resa men så småningom kanske allt blir som vanligt igen. Till dess kan man drömma lite om vilka trädgårdar man vill se i då men också minnas tillbaka. Så här kommer ett smakprov från några av de trädgårdar vi besökt. 

Nummer ett på min lista när vi skulle iväg för första gången var trädgården som Beth Chatto skapade tillsammans med sin man. Hennes bok 'The Shade Garden' var en stor källa till inspiration när jag planerade min första lund i trädgården och nu ville jag se hennes trädgård. 

Beth Chattos Gardens är verkligen fantastisk med en härlig, rofylld karaktär. Trots att den kanske mest är känd för 'the Dry Garden' och lundplanteringarna så väljer jag att visa en bild från den del som har flera dammar med vackra planteringar runt omkring. Just den här delen är mer strikt eftersom gräsmattan är perfekt klippt och efterhållen, medan trädgården i övrigt har mer naturligt uttryck.

Om det var trädgården i sig eller om min man inte vetat riktigt vad som väntade vet jag inte, men han återkommer ofta till vilket intryck just den här trädgården gjorde på honom.

The Beth Chatto Gardens

Vyn över den formella trädgården mot pergolan och den runda stentrappan vid Hestercombe är säkert bekant för de flesta. Den här delen av trädgården skapades genom ett samarbete mellan Sir Edwin Lutyens och Gertrude Jekyll. Men Hestercombe är förstås mycket mer än "bara" det här och vill man kan man ta promenader längs stigar och se både vattenfall, dammar, "follies" och massor av vackra träd och buskar.

Hestercombe Gardens

En annan del av den formella trädgården på Hestercombe.

Jag tror att jag hade väldigt höga förväntningar på Great Dixter och minns att jag var lite besviken när vi var där, men när jag tittar tillbaka på bilderna så kan jag inte riktigt förstå varför. Det fanns vackra, livfulla planteringar överallt, idegransfigurerna var välklippta och egentligen saknades ingenting. Kanske var jag bara hungrig?

Även den här trädgården var designad av Sir Edwin Lutyens, men Christopher Lloyd var den som gav planteringarna sin speciella, uppfriskande stil. Här finns inga betänkligheter om att blanda olika färger eller typer av växter. 

The Great Dixter


Hidcote var vårt sista stopp innan hemfärd ett år och som tur var kom vi dit tidigt på morgonen. Redan då fick vi köa en stund in till parkeringen och när vi åkte därifrån ringlade kön lång längs vägarna. 

Trädgården designades av Major Lawrence Johnston tidigt 1900-tal och har en mängd olika rum som avgränsas med häckar. Varje rum har sin egna stil och innehåll och överallt finns det något att se och inspireras av. 

Hidcote



Precis bredvid Hidcote ligger Kiftsgate Court Gardens. Jämfört med Hidcote var allt lugnare och besökarna färre (men långt ifrån få) när vi var där. Den nuvarande ägarinnan, Anne Chambers, satt på en stol vid entrén och tog betalt och hennes man gick och pysslade i bland växterna som fanns till försäljning. 

Trädgården är jämngammal med Hidcote och Johnston (från Hidcote) och Heaterh Muir, som en gång skapade Kiftsgate, inspirerade varandra även om de två trädgårdarnas uttryck är olika. Kiftsgate har en mjukare, mer familjär känsla. 

Anne Chambers är barnbarn till Heather Muir och delaktig i trädgårdens fortsatta utveckling. Ett av hennes bidrag är att ersätta den tidigare tennisbanan med dammen på den nedre bilden. 

Kiftsgate Court Gardens

Förförra våren åkte vi lite tidigare (i april) och till södra Cornwall. Vädret var regnigt och ganska kallt men kamelia- och rododendronblomningen höll på för fullt. Klimatet här ger trädgårdarna en lummighet och ett växtval som till viss del skiljer dem från andra delar av England. 

Trebah Garden har nära 200 år på nacken och användes för dåtidens nöje och rekreation och ligger i en sluttning ner mot havet. Familjen Fox, som anlade trädgården, var bl a aktiv inom sjöfart och trädgården är fylld av exotiska växter. 


Trebah Garden

Bredvid ligger Glendurgan Gardens som sträcker sig ända ner till en liten by vid havet. Trädgården är lika gammal som Trebah och skapad av samma familj och i samma syfte. Trebah och Glendurgan är två av sex trädgårdar som familjen anlade.

Glendurgan Gardens


Trewidden Garden är också den från 1800-talet och anlagd vid ett gammalt dagbrott av familjen Bolitho.  
Här finns många växter från Asien och södra halvklotet, bl a ett stort bestånd trädormbunkar planterade i en svacka efter dagbrottet. 

Trewidden Garden

En stilla promenad under kamelior i Trewidden Garden

Men det huvudsakliga målet när vi bestämde oss för Cornwall, var The Lost Gardens of Heligan. Täckt av ormbunkar och murgröna låg hon så där, i en trädgård som varit "borta" sedan början av första världskriget men återupptäckt på 1990-talet och renoverad sedan dess.

Branta stigar leder ner till en alltmer lummig trädgård fylld av exotiska växter och dammar. Man kan lätt tillbringa en dag här, delvis för att besökstrycket är hårt och man får vänta på sin tur, men också för att trädgården är stor med mycket att se.

The Lost Gardens of Heligan


Till slut en tidigare publik trädgård i närheten av Bristol som numera drivs som hotell, Barnsley House Gardens. Vill man inte övernatta kan man åka dit för att fika eller äta lunch och samtidigt ta sig en tur i trädgården. Trädgården som designats av Rosemary Verey, är mer än väl värd ett stopp. 

En fika på Barnsley House (Gardens) 


Under våra resor har vi också sett en hel del mindre trädgårdar, många av dem små villaträdgårdar och jag kan rekommendera att blanda lite. Vid de mest kända trädgårdarna är det fullt av folk och turistbussar står på kö, medan man i de lite mindre kända ställena kan strosa mer fritt och känna av trädgårdarnas atmosfär. Vid besöken i de små, privata trädgårdarna finns ofta tillfälle att prata med ägaren och man är oftast de enda besökarna. 

Nu är det bara att vänta på att allt blir som vanligt igen. Allt gott!






måndag 11 januari 2021

Året som gick - 2020 tredje kvartalet

Fortsättning - 2020 tredje kvatalet   (första kvartalet finns här) (andra kvartalet finns här)

JULI - SEPTEMBER

Jämfört med varma 2019 så var vädret sommaren 2020 något mer trädgårdsvänligt men fortfarande uteblev regnet under högsommaren. Jag försökte låta bli att vattna annat än nyplanterat och, vid något tillfälle, en slänt där buskar och perenner konkurrerar med en törstig björk. Men det syntes att trädgården led mot slutet av augusti.

Juli var också kallare än vanligt vilket gjorde att en del växter kom igång sent, särskilt dahliorna. Men det fanns en del som kanske gynnades av det lite svalare vädret. Jag upplevde att blomningen på min ros vid pergolans ingång blommade längre än vanligt, och vilken blomning!

Honungsros, Rosa (Helenae-Gruppen) 'Lykkefund'

Samtidigt närmade sig rododendronblomningen sitt slut. I pergolans andra ände blommade doftazalean och i den nya lunden ytterligare en senblommande azalea. I och med det hade olika rododendron blommat i trädgården sedan april.

Doftazalea, Rhododendron arborescens bland marktäckare

Rhododendron (Viscosa-gruppen) 'Parade'

Den blekblå klematisen 'Blekitny Aniol' (BLUE ANGEL) verkade trivas i lite silat solljus under honungsrosen. Kanske gjorde skuggan att den sträckte sig högre upp i pergolan än någon annan klematis, men det tycktes inte påverka blomningen eftersom den blommade både mycket och länge.

Clematis 'Blekitny Aniol'

Och marktäckarna i den nya lunden täckte marken allt bättre. Den trogna alunroten 'Rachel', som från början var en planta men nu täcker många kvadratmeter i trädgården, blommade och blommade. Den har blivit en av de växter jag använder återkommande genom hela trädgården. 

Alunrot, Heuchera 'Rachel' med koreansk plymspirea, Aruncus aethusifolius, i bakgrunden

Även om några få dahlior började blomma redan i juli var det i augusti som det började på allvar. Men flera av de sorter jag planterat i våras blev det aldrig något av. Tror att jag vattnade lite för mycket i början vilket gjorde att de ruttnade istället för att börja växa. Ska gå tillbaka till tidigare års taktik, knappt vattna alls till dess att jag ser att de börjar skjuta skott.

Dahlia 'Chimacum Davi'

I augusti kom också många fjärilar på besök och jag hade fullt sjå med att hinna ta bilder av dem. Vilka växter de besökte allra mest är svårt att avgöra men de röda solhattarna var definitivt en av favoriterna.

Röd solhatt, Echinacea 'Magnus Superior'

Varför det tagit så lång tid som till 2020 innan jag planterade vidjehortensian 'Annabelle' vet jag inte, jag hade nog fått för mig att den inte skulle trivas. Men det gjorde den och med sina vita blommor lyste hon upp lunden och blomningen varade för evigt kändes det som. Under hösten planterades fler!

Vidjehortensia, Hydrangea 'Annabelle' i en mörkare del av lunden.

September och sensommar. Medan vissa växter började få gula blad pga torkan fortsatte andra att blomma som om ingenting hänt. Rosen 'Menja' planterades 2019 och blommade redan första sommaren. Under sitt andra år i trädgården hade hon hunnit blivit nedäten av rådjur men skjutit nya skott och blommade i massor. Hon var också den ros som blommade allra längst in på hösten.

Rosa 'Menja'

I slutet av augusti och under september började också flera sorter av glansmiskantus att blomma. 'Malepartus' är inte den sort som blommar tidigast av de jag har men den mest högresta och omfångsrikaste. 'Kleiner Silberspinne' och 'Flamingo' blommar något tidigare.

Miscanthus sinensis 'Malepartus' i början av sin blomning.

Slutet av september och hösten närmar sig. Skillnaden mellan natt- och dagtemperatur gjorde att dimman låg tät vissa tidiga mornar. 

Snart dags att ta bort sommarblommor och istället plantera vårlökar. Salvian 'Amistad' klarar inte våra vintrar utan måste så småningom tas in över vintern för att överleva. Om den förvaras frostfritt under vintern kommer den skjuta nya skott till våren som kan användas som sticklingar till nya plantor. På så sätt blev en planta sexton nya i våras.

Lite spretiga blomstjälkar från Salvia 'Amistad' i en blandad plantering.




Dahliafeber — hur gick det?

Trettio nya sorter. Så många blev det. För vem kan motstå vackra bilder på dahlior i alla möjliga olika former och färger? Inte jag. Inte en...