tisdag 27 oktober 2020

Träd i trädgården - Rönnar

Vår trädgård ligger i ett sommarhusområde med mycket skog och natur alldeles inpå vilket gör att rönnar passar bra in i miljön. Flera av de rönnar som växer i trädgården är så också den vanliga rönnen som har frösått sig själv där den velat och som jag låtit vara kvar. Några av dem är enstammiga med klotklippt krona men de flesta växer som flerstammiga och jag gör inte något annat än glesar ut bland stammarna då och då.

Men nu finns det ju så många framodlade rönnar som skiljer sig från varandra bl a i storlek, fruktfärg och höstfärg. Och eftersom hösten är här och det kanske är då man bäst ser hur olika rönnar skiljer sig åt tänkte jag visa de jag har skaffat. Bland de jag valt att plantera är 'Dodong' den största och kanske den med starkast höstfärg. Efter åtta år är den c fem meter hög och jag räknar med att den fortsätter att växa några meter till på höjden. 

Allt med 'Dodong' är stort, som en vanlig rönn på steroider. Både blomklasarna och senare bärklasarna är maffiga. Hittills har den visat lite varannat-år-beteende, dvs mycket blommor ena året och sen betydligt färre året efter. Kronan är lite svår att få snygg, grenarna vill gärna sträcka sig uppåt, istället för utåt, vilket gör att flera toppar bildas. Skulle förmodligen varit flitigare med att beskära den i unga år. Nu avlägsnar jag några av de lägsta grenarna varje år och ser samtidigt om jag kan korta in andra grenar så att de börjar grena ut sig åt sidorna och på så sätt omforma kronan.

Nyplanterad Sorbus ulleungensis 'Dodong' 
'Dodong' sex år efter plantering
Till vänster om 'Dodong står den japanska rönnen 'Carmencita' som planterades samtidigt som 'Dodong', Den har också en fantastisk men lite mörkare höstfärg som ännu inte blivit fullt utvecklad på bilden ovan. 'Carmencita' är mycket vacker och ger ett delikat, lite nätt intryck. Både blommor och blad är mindre än hos en vanlig rönn och bladen är vackert mörkgröna. Under vintern har den mörkt rödfärgade, spetsiga bladknoppar. 

Mitt exemplar är bottenympat och närmar sig fyra meter med en rundad-oval krona. Verkar vilja växa vidare både på höjd och bredd så kanske uppgifterna om att 'Carmencita' inte blir så stor (tre-fyra meter) mest gäller toppympade exemplar. Men tänker man på att den höjd som ofta anges gäller "höjd efter tio år", så stämmer det ju ganska bra ändå.

Japansk rönn, Sorbus commixta 'Carmencita'

Sorbus commixta 'Carmencita' i knopp

Och med höstfärg och bär.


Nästa års bladknoppar.
En annan rönn-dam, 'Birgitta' har orangegula bär och lite grövre blad och ska bli uppemot sju meter. 'Birgitta' stod i rea-hörnan på handelsträdgården efter en vinter och jag tyckte att hon var värdig ett bättre liv så hon fick följa med hem. Ännu så länge verkar hon satsa mest på rottillväxt för kronan har inte blivit märkbart större på de två år hon varit här.

I våras blommade hon med några få klasar och nu har bären fått sin färg. De är lite mer åt det orangea hållet än jag hade förställt mig men det spelar ingen roll. Kan tänka mig att det blir riktigt fint när bladen färgats gula senare i höst. 
Commixta-rönn, Sorbus (Commixta-gruppen) 'Birgitta'
Ambrarönnen 'Joseph Rock' köptes på en rea på handelsträdgården hösten innan 'Birgitta' fyndades. Jag hade tidigare funderat på om vilken av dem jag skulle välja eftersom jag tyckte det kunde vara kul med gula rönnbär. Nu har jag båda och av någon anledning hade jag trott att de skulle vara snarlika varandra, både gällande fruktfärg och storlek. 

Just nu är de ganska jämnstora och har liknande form, men 'Joseph Rock' sägs kunna bli något högre än 'Birgitta' så småningom. Till skillnad från 'Birgitta' har 'Joseph Rock' klart gula frukter och bladen blir vackert röda på hösten. Jag tycker också att den ger ett lite gracilare helhetsintryck.

Ambrarönn, Sorbus 'Joseph Rock'

De gula bären hos 'Joseph Rock'
Jag verkar dras åt orange/gula rönnbär för när jag sökte efter en mer smalväxande rönn föll jag för pelarrönnen AUTUMN SPIRE 'Flanrock', som får gulorange bär och har en fin röd höstfärg. 

Redan efter några år har den sträckt på sig rätt ordentligt och är nu uppemot fyra meter hög och dryga halvmetern vid. När den planterades fanns inte pergolan men eftersom den ska hålla sig smal så tror jag inte det blir några problem med att den står så nära. I värsta fall får jag klippa in den nedtill.

Pelarrönn, Sorbus AUTUMN SPIRE 'Flanrock'

Pelarrönnens vackra gulorange bär.
Precis som med 'Joseph Rock' och 'Birgitta' kunde jag inte motstå att köpa en pärlemorrönn när den dök upp på rea. Väl hemma visste jag inte alls var den skulle få plats och den har haft det tufft ett par säsonger, planterad lite på undantag och alldeles för torrt. Tidigt i september i år fick den flytta trots att det förmodligen skulle varit bättre att vänta till senare, men den ser ännu så länge ut att må gott på sin nya plats. 

Pärlemorrönnen ska få rosaröda frukter som bleknar till mer eller mindre vita enligt beskrivningarna. Mitt plågade exemplar har inte blommat och därför inte bildat frukter så jag väntar fortfarande på att få se färgen "live". Småbladen är avrundat spetsiga och inte så tydligt sågtandade som hos en vanlig rönn, vilket ger ett elegant intryck. Tillhör de något mindre rönnarna och ska bli runt fyra kanske fem meter hög.

Pärlemorrönn, Sorbus vilmorinii

De fina bladen på pärlemorrönn
Under flera är hade jag också liten pärlrönn, men honungsskivlingen som finns i marken här bestämde sig för att angripa de två plantor jag lyckats driva fram från frö. Egentligen är jag sugen på att plantera den på nytt för den var lite lagom stor, hade vackra blomknoppar och var fin med sina vita bär. Det blev ju inte sämre av att bladen fick en fin röd färg till hösten. Det är bara det där med plats.
Liten pärlrönn, Sorbus frutescens, i knopp.

Liten pärlrönn med sina vita bär.

En annan rönn som jag dragit upp från frö är kashmirrönnen. Den ska också ha (rosa-) vita frukter. Tre plågade exemplar står och stampar utan att jag egentligen ser att de växer. Tror att de behöver mer fukt än jag har givit dem och lösningen kanske kan vara att jag helt enkelt hittar nya platser för dem, där de inte är beroende av stödvattning.

Den sista sortens rönn som finns i vår trädgård är spetsrönn. Det är en mindre rönn (blir c tre meter) och  har ett sirligare bladverk och röda bär och höstfärger. När den köptes var den dryga två meter hög men fejades hårt av rådjuren och jag trodde att jag förlorat den, men inte då! Om den solskenshistorien kan man läsa om här

Allt gott!

10 kommentarer:

  1. Hej Ulrika!
    Trevligt att läsa om träden som finns hos dig. Rönnar är vackra, och speciellt när de blommar och har sina fina bärklasar. Den vita pärlrönnen är extra fin. Jag har en vanlig som står i skuggan av en lönn, och ser lite sur ut.
    Ha det gott /Marika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Marika,

      Ja rönnar ger mervärde åt trädgården hela året. Håller med om att blomningen är fin (också).

      Ha det gott! /Ulrika

      Radera
  2. Jeg forstår godt din glæde ved rønnetræer - de kan noget næsten hele året. Fin gennemgang du har lavet af alle de forskellige du har i haven, jeg har nydt at læse dine erfaringer.

    Hilsner fra Ulla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Ulla,

      Ja rönnar är toppen, särskilt på en naturtomt. Fin lövsprickning, blomning och blad. Fåglarna älskar bären och höstfärgerna är ofta väldigt fina.

      Allt gott! Ulrika

      Radera
  3. Hej Ulrika

    Så mange fine rognebærtrær du har. Jeg har bare 'Dodong', en hvit som kan ligne på din, og en som skal ha rosa bær. Den har aldri blomstret, så jeg er spent på om de er rosa. Gule bær på de har jeg aldri sett før. Din var veldig fin.

    Ha det godt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Marit,

      Rönnar har känts naturligt här eftersom jag bor i ett sommarhusområde med mycket skog omkring och det finns ju otroligt många olika fina varianter nuförtiden. Har varit kul att skaffa lite olika.

      Ha det gott! Ulrika

      Radera
  4. Gillar verkligen rönnar och skulle gärna vilja ha fler. Behåller de olika gula och orange bären sin färg om de plockas? Den vita pärlrönnens bär blir ju bruna ganska fort. Är sugen på att testa ympning på vanlig rönn. Man ska tydligen kunna ympa in alla möjliga nyttoträd, men höstprakten är inte heller att förakta.
    Allt gott
    /Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anette,
      Har inte testat att plocka av några av de gula/orangea bären, fåglarna brukar hinna före, så jag kan inte svara på om de behåller sin färg. Måste gå ut och se om jag kan hitta något bär och ta in...
      Solskenshistorien om spetsrönnen jag nämner handlar just om att jag tog små skott, från trädet som rådjuren fejat sönder stammen på och ympade på vanlig rönn som växte i närheten. Trodde inte riktigt på projektet och glömde bort ympen, men insåg i våras att den klarat sig och växt upp en halvmeter. Är mer förtjust över den nya spetsrönnen än jag var över den köpta.

      Allt gott! /Ulrika

      Radera
  5. En rönn måste jag ha! Härligt inlägg och vackra bilder, såååå inspirerande...
    Kram från Titti

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst måste du ha en rönn!

      Kram Ulrika

      Radera

Vivor i väntan på våren

Sedan någon månad står de där i butikerna: de små vivorna. En del enkla andra dubbla och fluffiga och alla har lysande vackra färger. Små sk...