Midsommartid - midsommarblom

Midsommarhelg och i trädgården råder ett ovanligt lugn. Under några veckor har jag irrat runt i trädgården och jagat ogräs inför en visning för det lokala trädgårdssällskapet. Visningen gick av stapeln förra helgen och var en givande och kul upplevelse. 

Känslan nu är lite som efter en större fest, med den skillnaden att man slipper städa. Trädgården är mer i ordning än den varit någonsin tidigare och jag pausar lite, väl medveten om att den senaste tidens regnande gör att ogräsen frodas.

För ovanlighetens skull är det planteringarna uppe vid huset som har mest att bjuda på. I övergången från rododendron till rosor och dahlior ger trogna sommarblommor som iris, nepeta, prästkragar och nävor trädgården färger passande en midsommarhelg. 

Sommarvärmen ska fortsätta i veckan och jag ser fram emot några blomrika veckor. Hoppas ni har en fin midsommarhelg.

Allt gott!

 

Rododendronblomning vid dammen

Årets rododendronblomning går snart mot sitt slut. Vanligtvis hade den redan varit över men tack vare den sena starten så får jag njuta någon vecka till. Bland de sista att blomma är de så vanliga parkrododendron som stormtrivs nere längs vägen där de skärmar av trädgården utifrån. Flera av dem är långt högre än jag.

En bit av rododendronplanteringen som skärmar av vår trädgård från vägen utanför.

Sett inifrån trädgården bildar de en fin omgivning till dammen och där finns också några mer lågväxande sorter. Intrycket är lite som en påse godis, inte alltid så färgmatchat men uppiggande och alltför kortvarigt. 

Området blir alltmer skuggigt i och med att träd och buskar växer till och det börjar bli dags att fundera över att glesa ut. Förutom att blomningen hos vissa mindre rododendron minskat har också marktäckarna försvunnit där det är som mörkast. 

Men det får vänta till senare. För stunden är det bra som det är.

Allt gott!

Trädgårdsrunda - vårens sista dag

Trädgården blir alltmer lummig och grön i takt med att våren nu övergår i försommar. Vårsysslorna är avklarade och regnet som kommit i omgångar den senaste tiden ger trädgården lite extra fart även om det gärna får regna lite till. Jag borde vara van men fascineras varje år över att det går så fort från den tidiga vårens glesa planteringar till ett överflöd av grönska. 

Tiden har runnit iväg och inspirationen till inlägg varit knapp men för att inte helt komma av mig bjuder jag på lite bilder från trädgården så här på vårens allra sista kväll. Det vore ju synd att "vårstäda" trädgården och behålla resultatet för mig själv så välkommen med på en trädgårdstur.

De dagliga trädgårdsturerna börjar nästan alltid i en ganska ny del av trädgården, den del jag kallar skrevan. Namnet kommer av att det är en sänka i berget som skiljer vår tomt från vår granne. Tidigare växte jätteslide i hela skrevan men jag försöker istället skapa en varierad lundmiljö där. Jätteslidet håller inte riktigt med mig utan gör ideliga försök att återta platsen.

Vyn mot entrén och huset från skrevan.

Den vackra magnolian 'Sunsation' har precis börjat blomma nedanför berget på ena sidan av skrevan.

Jag försöker hålla marken i skrevan ganska bar för att lättare se när jätteslidet sticker upp nya skott.

Skrevan avslutas med en brant sluttning ner mot tomtens nedre del och i den sluttningen har jag placerat stora stenar i något man kanske kan kalla en naturtrappa. Här gäller det att titta var man sätter fötterna. Trappan leder ner till en undanskymd del av trädgården, bakom bastun. 

Spaljén bakom bastun täcks så småningom av klemaris 'Paul Farges'. Det gröna som klättrar i den bortre änden är ett blåregn. Häggmispelhäcken till höger gränsar mot grannens gräsmatta.

Så här färggrannt är det vid sidan av bastun just nu. Ett gullprakttry som precis börjat blomma, två rododendron (R. 'Scintillation' och R. makinoi) samt lönnen 'Bloodgood'.

Underligt nog brukar jag vända här och gå upp igen för att ta mig till lunden bakom berget, som ligger på andra sidan av entrén. Kanske för att stigen genom lunden bakom berget leder mig ner till andra sidan av trädgårdens nedre del och att jag då kan ta trappan upp till huset utan att missa någon del. 

En ganska osmickrande bild av lunden bakom berget men den enda jag tagit av rosenapeln som blommar så fint nu. 

Samma kombination av rododendron även här, R. 'Scintillation' längst bort och en R. makinoi närmast i bild. Lönnen heter 'Beni Kawa' och den ser ut att ha bestämt sig för att trivas efter viss tvekan.

Ett stort treblad som varje år ger mig tre blommor, varken fler eller färre.

De blyga blommorna på det egensådda fotbladet får man böja sig ner om man vill se.

En av mina favoritvyer i trädgården, just nu blommar en magnolia precis bredvid men eftersom den är skarpt rosa (M. 'Susan' troligen) fick den inte vara med på bild.

Sen verkar jag inte ha tyckt att det fanns så mycket att se just nu förrän man kommer in i lunden som ligger nere i trädgården. Här är miljöerna lite mer "mogna" och man är omsluten av växtlighet nästan överallt.

Förra året blommade inte fjärilsazalean, R. vaseyi, alls och jag trodde att den kanske stod för mörkt men i år har den riktigt många blommor så den verkar trivas trots allt.

Senblommande narcisser och lunddocka.

Slänten om man tittar på den inifrån lunden. I slänten blommar rododendron R. 'Silbervelours', magnolian 'George Henry Kern' och kaukasisk förgätmigej. I förgrunden rosa fänrikshjärta.

Marktäckare i den del av lunden som gränsar till gräsmattan.

Gräsmattan korsas snabbt med dammen och pergolan som mål. Dammen är full av grodyngel och jag väntar otåligt på att de ska utvecklas till grodor. Brukar missa sista fasen och istället upptäcka att alla yngel rätt vad det är bara är borta. I år hoppas jag hinna med lite bättre.

Dammen börjar bäddas in i växter, både i och runt omkring, men ännu så länge har näckrosorna inga blomknoppar. Tror det varit lite för kyligt.

Den rödbladiga fliklönnen breder ut sig mer och mer. För några år sedan var älgen på besök och bröt av toppen och efter det verkar den inte vilja bilda en ny topp.

Bakom dammen, längs pergolan är ytterligare en lundplantering.

I andra änden av pergolan finns inget kul att se för där är familjens båt, kompost och en massa skräp. Så jag vänder om och går upp till huset för en kopp kaffe. 

Alpklematis, Clematis alpina

Uppe vid huset blommar kirgislök och trädgårdsiris.

Allt gott!

 

En vild vildtulpan

Under de senaste åren har smala grågröna tulpanblad blivit allt fler och dessutom har de spridit sig över en allt större yta i en av mina planteringar. Ytterst sällan har jag sett några blomknoppar och än mer sällan har någon lyckats blomma eftersom rådjuren har hunnit före. Men jag hade ett svagt minne av gula blommor.

Eftersom tulpanblad i sig inte är särskilt upphetsande gjorde jag vid något tillfälle ett halvhjärtat försök till att minska antalet plantor och upptäckte då anledningen till att den utökar sitt territorium varje år. Olikt de "vanliga" tulpanerna som bildar sidolökar så sprider vildtulpanen, Tulipa sylvestris, sig med hjälp av underjordiska utlöpare, s k stoloner.  

Jag ville inte gräva upp alla vårlökar i planteringen i jakt på utlöparna och gav därför upp tanken på att försöka få bort den, bladen skulle ju ändå vissna ned i samma takt som de andra lökarnas. Sen dess har den spridit sig än mer och jag tror till och med att jag hjälpt till med att sprida den till en plantering intill genom att att peta ner några lökar som kommit upp när jag planterat något annat.

Förra året gick jag lov att flytta en stor buskpion från planteringen vilket gör att solen når ner till jorden på ett annat sätt än tidigare och i år har vildtulpanen bestämt sig för att blomma. Inte bara med en utan ett tiotal små, vackra, gula blommor. Skyddade av julrosor men för säkerhets skull också sprejade för att rådjuren inte ska vilja äta dem. 

En vildtulpan, Tulipa sylvestris som blommar i skydd av julrosor.

Och fler knoppar som väntar på att slå ut.

Håller tummarna för att planteringen inte blivit för solbelyst för julrosorna och funderar på om jag inte ska hjälpa vildtulpanen lite med att sprida sig till de mer vilda delarna av trädgården där den passar än bättre. Det är ju ingen brist på lökar att flytta i så fall.

Allt gott!

Gjorde som Monty

Årets första snödroppar börjar bli överblommade och om man sett 'Gardeners World' vet man att det innebär att det är dags att dela ruggarna om man vill ha snödroppar på fler ställen i trädgården. Så jag passade på att göra som Monty, även om jag var lite snålare och delade upp ruggen i mycket mindre bitar innan jag planterade dem på nytt. Eller rättare sagt planterade lökarna en och en.

Turkiska snödroppar, Galanthus elwesii, före och efter delning och omplantering. 

Nu går det i och för sig bra att gräva upp snödroppslökarna även senare på säsongen och lyckas med flytten om det inte var så hopplöst att hitta dem. De pinnar jag ibland satt som markering verkar på något sätt försvinna under säsongens gång. Därför kan det vara bra att klara av det innan bladen vissnat ner helt.

Annat som Monty brukar poängtera är att se till att alla planteringar får ett täcke av "mulch" för att förhindra ogräs att gro. Varje år så blir jag lika förvånad över vilka mängder som behövs för att täcka allt, särskilt om man ska lägga på tillräckligt. Fem kubik, kom maken och jag fram till varefter jag genast bestämde mig för att inte lägga på överallt. 

Antalet kirgislökar blir fler för varje år i den lilla frukost-planteringen

Tur att Monty också sagt att det är bättre att lägga på ordentligt på några av planteringarna och ta de andra nästa år. Det ju också rimligt att låta fjolårslöven sköta "mulchandet" i lundområdena och inte städa för noga utan bara ta bort löv (och mossa) så att växterna inte drunknar. Det ser lite stökigt ut till dess att de nya bladen lyckas täcka marken men dagarna försvinner fort nu så det kommer gå fort.

Lunden "bakom berget" börjar vakna

Lite längre ner i lunden men från motsatt håll

I gränslandet mellan den nedre lunden och gräsmattan

Dammen i vårskrud

En frösådd julros som valt att växa bland vintergröna

Försöker ta pauser och njuta av allt som händer just nu. Det mesta är återseenden av tidigare bekantskaper och precis som på 'Gardeners World' och i alla trädgårdstidningar upprepas samma procedurer som förra året och åren dessförinnan men tänk vad härligt just det är. Samtidigt som trädgården aldrig är riktigt likadan från ett år till ett annat utan alltid bjuder på något nytt.

Allt gott!

Satt på vänt

Våren som var på så god väg har gjort en paus och de senaste nätterna har vi haft flera minusgrader. Marken hinner knappt tina upp under dagarna som bjuder på ett par plusgrader och växterna väljer att ta det lugnt. Jag kollar väderprognosen varje dag för att se om något ändrats till det bättre, men ingen framgång än. De närmaste tio dagarna ska se ungefär likadana ut som de som just passerat. Aprilväder under mars och nu marsväder i inledningen av april.

Som tur är kan jag alltid hitta något att pyssla med och med ylleunderställ under och vantar så klarar man sig långt även om det bara är någon plusgrad. Växlar mellan att trava stenar, flisa grenar och lägga på mull där det går. När solen värmt marken ägnas eftermiddagarna åt att införliva en del av gräsmattan i planteringen under äppelträdet. Några kvadratmeter gräs mindre att klippa och några extra kvadratmeter att plantera något roligare i. Lite kul ska man ha i väntan på värmen.

Ett av de projekt som väntat på våren. Så småningom ska trampstenar bilda en gång över gräsmattan och ansluta till gången ner mot tomtens nedre del.

Klurar under kvällarna på vilka växter jag vill plantera där och ändrar mig hela tiden. Det enda som är säkert ät att jag kommer att lägga till en buxbom för att skapa lite oreda och dynamik. Sen brukar det inte dröja länge innan andra växter planterats utan att jag egentligen vet hur och oaktat de planer jag gjort.

Tar en tur i trädgården då och då för att se om något hänt trots vädret och njuter av det faktum att våren stannat upp så att krokusarna och dvärgcyklamen får glänsa lite extra länge. De har också fått sällskap av lite annat som hann slå ut innan vädret slog om.  

I lunden täcker fjolårslöven marken och bland dem tittar krokusarna upp

På andra ställen är det dvärgcyklamen (och en blåsippa) som står för färgen

En frösådd julros som hann börja blomma

Köpte för flera år sedan några snöklockor, Leucojum vernum, på Tradera. Förstår inte riktigt varför men de är svåra att hitta i vanliga trädgårdsbutiker trots att sommarsnöklockan, L. aestivum, är vanlig. Snöklockorna blommar vanligen lite senare än snödropparna även om blomningstiderna överlappar och jag tycker att de är väldigt fina om än kanske lite mindre gracila än snödropparna.

En liten klunga snöklockor. Numera finns de utspridda i trädgården tack vare egen spridning men också genom frösådd.

Några som inte riktigt uppskattat de kyliga nätterna är våririsarna som precis hann sätta igång med blomningen. Efter några tuffa nätter har de böjt på sina nackar och jag tvivlar på att de klarar av att räta på dem igen. Som tur är finns det många som fortfarande är i knopp.

Precis innan kylan så började våririsarna slå ut. Lite osäker på namnsort men det spelar mindre roll så länge de trivs.

Det har också börjat blomma i några av de krukor jag planterade vårlökar i i höstas och jag hoppas att de här lökarna klarar kylan bättre än irisarna. Vill inte gå miste om blomningen och har lagt över handdukar som skydd över en del krukor inför nätterna men är lite osäker på om det hjälper. Tröstar mig med att växter ofta är tuffare än man tror.

Krokus och uppstickande tulpanspetsar i stora frostsäkra krukor från Medelhavskeramik

Nu är det bara att hoppas att senaste tidens prognoser ska visa sig vara fel och att våren kommer tillbaka i det snaraste.

Allt gott!