Året som gick - 2020 andra kvartalet

Fortsättning - Andra kvartalet 2020  (första kvartalet finns här)

APRIL - JUNI

Det händer ibland att jag tror att allt dött under vintern och att de ödsliga, brunfärgade planteringarna i trädgården kommer fortsätta vara just så tomma hela året. En bit in på våren brukar trädgården visa att jag är helt fel ute. Det mesta har klarat sig och helt plötsligt byts allt det bruna ut till skir grönska och vårblomning. 

Det är under andra kvartalet trädgården verkligen levererar. Julrosor, vårlökar och dvärgcyklamen kämpar på men så småningom tar andra växter över. Förra året var inte annorlunda.

I mitten av april smög blodörten fram med sin knopp dold inrullad i ett blad. Inte förrän den slår ut syns den mot den bruna marken. Den fyllda varianten blommar under en vecka eller två medan den vanliga, enkelblommande blommar över på bara några dagar. 

Blodört, Sanguinaria canadense 'Multiplex'

Samtidigt blommade flera tuvor av presidentsippan. I vårsolen är den förförande fin med sitt bruntonade bladverk och de milt blålila blommorna. Trivs hos mig och klarar till och med lite torrare lägen och jag hittar ibland fröplantor som jag kan flytta till nya platser.

Presidentsippa, Jeffersonia dubia

Och vid norrsidan av vår friggebod blommade tidig rosenrododendron, som har fina ovala blad och vacker nytillväxt när blomningen är över. Rosenrododendronens blomning är starten på tre månaders rododendronblomning som avslutas med doftazalean som växer bara några meter längre bort.

Tidig rosenrododendron, Rhododendron oreodoxa

April övergick i maj och nere vid dammen hade stjärnmagnolian börjat blomma. Under maj försvann de sista bruna fläckarna i trädgården i och med att marktäckare och andra perenner satte fart. Mot slutet av månaden var det full fart i lunden och fjärilsazalean blommade i ett hav av fänrikshjärta. Nätet runt den skyddar knopparna från rådjuren, men kanske vågar jag ta bort det eftersom andra azaleor i trädgården klarar sig så länge jag sprejar med Trico-garden.

Stjärnmagnolia, Magnolia stellata tillsammans med presidentsippa och Rhododendron 'Koichiro Wada' i bakgrunden.

Fjärilsazalea, Rhododendron vaseyi omgiven av fänrikshjärta, Dicentra formosa. Det rödbladiga är Berberis thunbergii 'Atropurpurea Nana'

För andra året blommade den av mina tre frösådda svavelpioner som blev rent gul i blomman. De andra två har en svag ton av rosa-aprikos som ibland anses mindre attraktivt, men jag tycker de är fina oavsett. Bladen står fina efter blomning och så småningom spricker frökapslarna upp och exponerar stora röda (falska) och svarta frön. Lite som en andra blomning.

Svavelpion, Paeonia mlokosewitschii

Rosa-aprikos tonad svavelpion

Terrassen städades av och sommarmöblerna plockades fram. Pumpen till vattenstenen startades och en gul kandelaberviva gav lite försommar-känsla. 

Gul kandelaberviva, Primula bulleyana

Juni och högsäsongen i lunden började gå mot sitt slut. De sena narcisserna blommade för fullt och de tidiga blommorna i lunden ersattes av alltmer grönt.

Tidig morgon i lunden. Pingstliljor, Narcissus poeticus och lunddocka, Glaucidium palmatum tillsammans med stor häxal, Fothergilla major och i bakgrunden rododendron, Rhododendron 'Cunninghams White'

I början av juni hördes också ett nästan dånande humle-surr från koreatryt. Hela busken var täckt av humlor som ville ha nektar från de vackra, vita blommorna. Den tillhör kanske inte de vanligaste prydnadsbuskarna men det är utan tvekan en av trädgårdens allra största humlemagneter och doftar dessutom gott.

Koreansk try, Lonicera maackii 'Kristall' E

En bit in i juni hade en del av pergolans klematisar börjat sin blomning. De orkade inte riktigt ta sig hela vägen upp till pergolans tak, som är tanken så småningom. Men de planterades för bara något år sedan och behöver kanske lite mer tid.

En av pergolans klematisar, Clematis 'Fuyu-No-Tabi'

Och innan juni var över hade jag blivit förälskad i en pion som jag köpt för flera år sedan men aldrig sett blomma. Hade förväntat mig en mörk, fylld blomma men möttes av en enkel rosa. Tänk så det kan bli.

Paeonia lactiflora, möjligen 'Nymphe'

Allt gott!         (tredje kvartalet finns här)

Året som gick - 2020 första kvartalet

Nytt år och jag ser fram mot en ny, härlig trädgårdssäsong. I väntan på att den ska börja har jag gått igenom alla bilder från 2020. Är en lika jobbig som kul uppgift; 'Hur sjutton kan man ta så mycket kort?' och 'Ja just det, den där fina!' var två vanliga tankar. 

Några bilder säger mer än andra och en del av de jag gillar bäst, av olika anledningar, har jag samlat i en årskrönika. För att inte bli alltför långrandig har jag försökt att banta ner antalet bilder och så delar jag upp det gångna året i kvartal. 

JANUARI - MARS

Januari bjuder kanske inte på så mycket i blomväg, men ibland händer det att några entusiastiska växter överraskar. Att januari (och hela vintern) var mild hjälpte förstås lite extra och redan tio dagar in hade den här hybridjulrosen öppnat första knoppen. Kanske egentligen inte kvalar in bland 'de där fina' men vem smälter inte för de blommor som är modiga nog att blomma redan i januari? Tycker blomman ser ut lite som om den nästan inte hunnit bli klar innan den bestämt sig för att det var dags att blomma.

Helleborus x hybridus, köpt som 'Pretty Ellen Spotted' men det verkar inte vara ett sortnamn. 

Från att ha öppnat knopparna redan innan nyår, hade en trollhassel slagit ut ordentligt tre veckor senare. Eftersom mina andra trollhasslar inte verkade vilja börja blomma och just den här busken planterades under 2019 trodde jag att den kanske var förvirrad av den milda vintern. Förmodligen var den ju van vid ett mildare klimat i trakterna av Tyskland/Holland. Men i så fall är den fortfarande förvirrad, för den visar samma tendenser även inför sin andra (ännu så länge) milda vinter hos mig.

Hamamelis  x intermedia 'Barmstedt Gold'

Statistiskt sett ska, om jag minns rätt, februari vara årets kallaste månad och det verkar också ha varit några veckor med lite kallare väder just då. De snödroppar som hunnit skjuta upp ur jorden redan i januari stannade upp och inte förrän under andra halvan av februari blommade de nere i lunden.

Galanthus nivalis

Innan februari månad var över tittade ett gäng dvärgcyklamen upp genom ett tunt snötäcke. De har i regel ett antal färdiga knoppar vars stjälkar ligger tryckta mot marken under vintern för att så snart vädret tillåter sträcka upp dem i luften. Redan i januari hade de första knopparna sträckt på sig men inte vågat slå ut. Men nu verkade det som om de tyckte att våren var här.

Yrvakna dvärgcyklamen, Cyclamen coum

I mars sätter trädgården fart på allvar, även om det hänt något år att halva månaden passerat innan de första krokusarna börjat blomma. Den här milda vintern blommade de första krokusarna i en solbelyst slänt redan i mitten av februari och i mars var det full fart på krokusblomningen i hela trädgården. Och många andra växter anslöt. Ingen tvekan om att våren var här.

Krokusblomning under ett äppelträd.

Körsbärskornellen, Cornus mas, med sitt lite rufsiga utseende när knopparna ska till och slå ut.

Helleborus x hybridus, utan sortnamn men fin ändå.

Våriris, Iris (Reticulata-gr.) 'Katharine Hodgkin'

Allt gott!       (andra kvartalet finns här) (tredje kvartalet finns här )

Bästa vänner

Temat "Bästa vänner" i Trädgårdsfägring den här veckan fick mig att tänka på de växtkombinationer som fångat mitt intresse lite extra den här sommaren. Blom- eller bladkompisar som lyfter varandra och blir vackrare tillsammans än på egen hand. Tänkte visa några av de jag lyckats fånga på bild.

På en liten fläck i lunden trängs en jordviva med fänrikshjärta, rödbladig mandeltörel och rödbladigt höstsilverax. Gillar helhetsintrycket av blom- och bladfärger, särskilt tidig vår och inte blir det sämre med de uppstickande ljusa bladen från hängpimpinell.

Jättevallmon 'Coral Reef' hade tidigare sällskap av jättestäpplilja och det var en kombo som jag gillade mycket. När stäppliljan gav upp efter några år fick en rosablommande mose brinnande buske ta plats bredvid jättevallmon. 

I år var första året de blommade tillsammans och jag fick en ny favoritkombination. Inte en den gamla stjälken från kejsarkronan lyckas förta intrycket.

Klotlök förökar sig kraftigt hos mig och jag delade upp ett bestånd i flera grupper i en plantering. Den behöver lite stöd för att hålla sig upprätt men visade sig vara en fin kompis till bl a dahlior, prydnadsgräs och, som här, vitblommande franskt kungsljus. 

De bruna korta kolvarna av dvärgkaveldun riskerar att försvinna mot en mörk bakgrund men framhävs mot de vita plymerna hos plymspirean 'Kneiffii' vid dammen.

På motsvarande sätt lyser kransveronikans vita spiror mot smällspireans mörka blad. Vitt är annars en färg som jag tycker kan vara svår att "se" i trädgården. Åtminstone under dagtid.

Och olika blad kan ju vara minst lika vackra tillsammans och skapa vackra kombinationer som de här tre marktäckarna i lunden. Vintergröna, lungört och kaukasisk förgätmigej.

God fortsättning på det nya året. Allt gott!

Fröplaner 2021

För att ha bestämt att jag inte ska så så mycket 2021 så har jag redan klickat hem alldeles för mycket fröer. Och veckans tema "Det här ska jag så/plantera nästa år" på Trädgårdsfägring bidrar inte till att minska begäret. Får försöka hålla fingrarna i styr och nöja mig med dem jag redan har skaffat.

Strax efter nyår brukar de första fröerna sås, främst perenner som många gånger behöver en köldperiod för att gro. Känns bra att få stoppa fingrarna i jord och så fröerna, lämna dem någon/några dagar i värmen för att sen förpassa dem ut i kylan. Bland de som kommer sås är olika sorter av Röd solhatt (även om jag  tror att de egentligen inte kräver kyla för att gro) och vivor. Tidigare sådder av dem har gått över förväntan och jag vill gärna ha fler i min trädgård.

Röd solhatt, Echinacea purpurea 'Magnus Superior' andra året efter sådd.

Japansk viva, Primula japonica 'Postford White

Trots att jag sen brukar intala mig att det är bäst att vänta tills i mars med att så de fröer som vill ha rumstemperatur för att gro, blir längtan i regel för stor i februari och extraljus och såbrätten släpas fram. Och man kan ju undra varför jag i år, året då jag inte skulle så så mycket, köpt en "odlingsstation" som ska ersätta det hemmabygge jag haft fram till nu.

Nu står den i alla fall där och bara väntar. Så småningom ska en första omgång med fröer sås för att sen, efter grodd, slussas ut i kallväxthuset (där det finns frostvakt) och lämna plats för nästa omgång osv. Har de senaste åren återupptäckt ettåriga sommarblommor och några av de jag haft framgång med är rosenskära, lejongap och senaste årets nytillskott - stor vaxklocka. Rosenskära kan vänta till senvåren men vaxklocka och lejongap vill jag starta tidigare liksom blomsterkörvel och slöjsilja.

Stor vaxklocka, Cerinthe major 'Purpurescens'

Blomsterkörvel, Orlaya grandiflora, tillsammans med daggkåpa och rödbladig smällspirea.

Några nyheter blir det också. En vanlig men för mig helt oprövad sommarblomma är zinnia, så den tänkte jag testa några olika sorter av. Sägs vara superlätt vilket känns bra och jag tror också att den kan sås ganska sent på våren.  

Zinnia, Zinnia 'Queen Lime Orange. Bild lånad från nickys-nursery.co.uk som jag också köpte fröerna från.

En annan sommarblomma som jag tidigare inte testat är sommarrudbeckia och en sort som syntes överallt förra året var SAHARA. Vet inte om alla bilder gjorde mig hjärntvättad, för färgskalan hos SAHARA ligger egentligen utanför mina preferenser men nu har jag skaffat fröer och förhoppningsvis kommer den blomma fint i min trädgård nästa år. 

Sommarrudbeckia, Rudbeckia hirta var. pulcherrima SAHARA. Bild lånad från chilternseeds.co.uk som jag köpte fröerna från. 

Det här känns kanske som en hanterlig mängd fröer, men är bara ett litet smakprov på alla sorter som ligger i en gammal skokartong i väntan på sådd. Men jag tänker att jag är i gott sällskap bland många andra trädgårdstokiga.

Allt gott!

Ett pågående projekt

Nedanför vår terrass sluttar tomten brant mot en allmänning som ingen någonsin bryr sig om. Vi kallar den trekanten eftersom den bildar en triangel mellan vår tomt och korsningen vi bor vid. I trekanten har träden fått växa alldeles för nära varandra och i jakten på ljus har de blivit smala slanor med lite barr eller löv högst upp. 

Sikten ner mot trekanten från terrassen begränsades tidigare av två stora granar som växte i slänten och utöver dem såg man egentligen främst de taniga trädkronorna. Men i samband med att granarna, som växte väl nära terrassen, togs bort blev trekanten mer synlig och tyvärr var den inte särskilt vacker. Slänten ner mot den såg inte bättre ut och att jag dessutom hade haft som vana att slänga trädgårdsavfall där hjälpte inte. 

Några år passerade, vildhallon, löktrav och framför allt brännässlor tyckte att slänten var toppen. En syrenhäck som lite hjälpligt dolde delar av eländet drabbades av honungsskivling och grävdes därför bort. I samma veva började jag projektet "Bakom berget" (som jag berättar om här ) och jag tillbringade en hel del tid i den del av tomten som slänten ligger i. 

Slänten sen höst 2017

Slänten i lite annan vinkel, upp mot området "Bakom berget"

Projektet "Bakom berget" avslutades i så mening att det mesta av jorden planterats med marktäckare och buskar. Från att i princip aldrig ha vistats i den delen av trädgården, så startade plötsligt mina morgonturer alltid där. Och varje morgon passerade jag därför slänten nedanför terrassen eftersom den ligger längs stigen mellan den "nya" och "gamla" delen av trädgården. Usch. Något måste göras.

Slänten börjar rensas från ogräs, 2019

Så drog stormen Alfrida förbi tidigt 2019 och i spåren efter den fanns en del fallna träd som behövde tas om hand. Eftersom vi hade gott om ved ändå, kapades träden till meterved som staplades på varandra för att skapa lite plan yta i nederdelen av slänten. I mellanrummet mellan stockarna har jag lagt lite jord och planterat bl a vintergröna och myskmadra och under tiden veden bryts ned kan den fungera som boplats till diverse småkryp och djur. 

Lite meterved har använts till att bygga platåer.

Själva slänten är rensad från ogräs. Förmodligen finns en hel del ogräsfrö i jorden som kommer gro de närmaste åren eller om jag gräver runt för mycket. Men tanken är att snabbväxande marktäckare som flocknäva och en mindre vallört (Symphytum x hidcotense) ska täcka jorden inom kort och skugga ut ogräsfröplantor. Förhoppningsvis binder de också jorden. 

I de numera planare delarna som byggts upp m h a meterveden har jag inte rensat så mycket. Istället har jag bottnat med kartong och fyller på med gräsklipp, löv, trädgårdskompost och jord. Så småningom ska marktäckare planteras här också, men för stunden är det en rönn och några buskar som kommit i jorden. Ormbunkarna som fanns här har fått vara kvar och kompletterats med ytterligare några från andra delar av tomten.

Marken håller på att täckas av kartong och organiskt material. Så småningom ska marktäckare planteras.

Platsen ligger lite skyddat från insyn och några bitar av gamla trädstammar blev ben till en enkel bänk så att man kan sätta sig ner en stund. Två, tre ungplantor av hägg, som frösått sig där granarna tidigare skuggade, kommer så småningom hjälpa till att bilda ytterligare insynsskydd från den intilliggande allmänningen och korsningen. De kommer också skapa ett mellanskikt som skärmar av mot de tunna, höga trädstammarna i trekanten.

Ännu mera kartong...

Ingång till området. Smultron och vintergröna täcker marken.

Såhär vintertid ser området inte mycket ut men skillnaden från när det var orensat är fantastisk. Nästa år ska rensandet fortsätta och i ett litet område ska måbär och unga fågelbärplantor grävas upp för att ge plats åt några rododendron bland de ormbunkar som redan finns där. Sen hoppas jag att marktäckare snabbt ska fylla ut mellan buskar och ormbunkar och att det värsta ogräset håller sig borta. 

Delar av området idag, med vinkel upp mot 'Bakom berget'

Allt gott!

Projektet som aldrig verkar bli av

För mig innebär vintermånaderna ofta en hel del tittande på egna kort och i några av alla de trädgårdsböcker som fyller bokhyllan. Resultatet brukar bli nya, eller nygamla, visioner av hur jag skulle vilja att olika delar i min trädgård såg ut. Visioner som visar sig mer eller mindre genomförbara när värmen kommer tillbaka och den eventuella snön smält bort.

Gemensamt för alla visioner är en insikt om att jag måste göra mig av med växter, eller i alla fall skapa större partier för att lugna ner trädgården. Har hört eller läst tipset om att försöka plantera en och samma växt så att den fyller åtminstone en halv kvadratmeter. Låter kanske lätt men är så svårt när man, som jag, startar med delade eller frösådda unga plantor. Det ser liksom ingenting ut och så klämmer jag ner något som ska fylla ut, så länge.

I samband med mitt tittande så försöker jag ta beslut om vilka växter som ska grävas upp för att gå ett annat öde till mötes, så att mina visioner kan förverkligas. Men när våren så kommer och det börjar spira, tänker jag att "- men det är ju synd att gräva bort dem nu, de kan ju lika gärna få blomma så gräver jag bort dem sen". Blicken vänds åt annat håll och sommaren är kort. Åren går och listan på växter som borde grävas upp och antingen slängas eller flyttas blir allt längre.

Ska projekt UPPSTRAMNING kunna förverkligas måste jag nog bli mer hårdhjärtad och sätta spaden i jorden i vår. Samtidigt sägs det ju att en trädgård speglar trädgårderarens personlighet så jag kanske får leva med att det är lite rörigt här och där,

Allt gott!

Finns det liv därute tro?

Det är ju inte så att jag tror att allt i trädgården helt plötsligt givit upp, men eftersom solen varit en sällsynt gäst den senaste tiden och mycket i trädgården är mest grått och brunt så känns det allt lite livlöst. Korta dagar gör också att trädgårdsrundorna blir färre och även om kameran varit framme ibland har antalet bilder blivit litet. 

Har väntat i evigheter (känns det som) på att fånga när solen skiner på de fina lärkbarren som lagt sig som ett täcke kring julrosorna. Lärkbarren får en så härlig färg i solen, alldeles guldgul. Men stammen på en kraftig björk alldeles i närheten skuggar platsen den korta tid som solen når dit så nu har jag givit upp.  

Nyplanterad del i utkanten av lunden

Sol eller inte så gillar jag hur barren lyfter fram de vintergröna perennerna. Och de röda grenarna på kornellen till vänster. Får väl se om det kommer någon snö vad det lider och om den har samma fina effekt.

Julrosor kan ju ibland få för sig att skicka upp blomstänglar så här års men i år kan jag inte se mer än uppstickande knoppar precis i jordytan. Däremot har kejsarolvonet vaknat till liv ordentligt och blommar så att man ser det på långt håll och doften känns lång väg. Senast den såg ut så här var i mars tidigare i år.

Kejsarolvon, Viburnum farreri

En annan som också visar på otålighet är trollhasseln 'Barmstedt Gold' som stod i full blom i januari i år och nu redan visar tecken på att vilja blomma igen. Av mina trollhasslar är det här den tidigaste, troligen för att den står väldigt skyddat. Att knopparna öppnat sig lite är säkert inget problem så länge vintern inte blir alltför kall. Trollhassel blommar ju som regel i slutet av vintern och början av våren och det är ju en bit kvar till blommorna är fullt utslagna, som på bilden från tidigare i år. 

Trollhassel, Hamamelis x intermedia 'Barmstedt Gold' nu.

'Barmstedt gold' i januari 2020.

Under några julrosblad på ett annat ställe i trädgården, har dvärgcyklamen blommat en tid. Det händer ganska ofta, och krafsar man lite bland löven runt många dvärgcyklamenplantor ser man hur knopparna ligger redo att sträcka upp sig så fort de får tillfälle i vår.

Ljusrosa dvärgcyklamen, Cyclamen coum.

Men det är ju inte de årstidsförvirrade växterna som borde vara i fokus just nu. Under vintermånaderna glädjer jag mig åt att trädgården sakta men säkert börjar få en vintergrön bas. Främst bestående av olika rododendron med varierande former och bladfärger och, förstås, buxbomplantor av olika storlekar. Men också andra blad- och barrväxter. Här kommer ett urval.

Några av trädgårdens sticklingsförökade buxbomsplantor.

Rhododendron 'Teddy Bear', som min mor trodde mådde dåligt pga av det bruna indumentet på bladen.

Rhododendron 'Silbervelours', med vackert silvergrått indument.

Vackra röda knoppar på Rhododendron 'Tibet', som är bland de tidigaste att blomma på våren. 

Delar av torvpartiet bakom dammen.

Slänten mellan huset och trädgårdens nedre del.

Dvärghemlock, Tsuga canadensis 'Jeddeloh' och trift, Armeria maritima bland löv.

Rödbladig mandeltörel, Euphorbia amygdaloides 'Purpurea' som på vintern får gröna blad. I topparna syns nästa års blomknoppar.

Klockjulros, Helleborus foetidus förblir grön hela vintern och är redo att börja blomma tidig vår. 

I mitt lilla kryp-in, som på engelska kanske kunnat kallas "potting-shed", har fler än jag satsat på att göra sig hemmastadda. Fågelfrö för en hel vinter och lite löv och plast har kånkats upp till den nya bostaden och jag tänkte för en stund att det kan väl gå an.

Tills jag dagen efter kom ner och upptäckte att min hyresgäst roat sig med att rota runt i några krukor med vårlökar som väntar på våren. Tog inte lång stund förrän krukorna fått hönsnät över sig som skydd och råttfällan betats. Varje morgon är jag lika kluven till om jag ska vara glad eller ledsen över att ingen fastnat i fällan.

Visst finns det liv därute. Allt gott!